allt är kaos, alla förhoppningar är bortblåsta, all tillit är bortblåst, jag orkar inte se dig mer, orkar inte höra ditt namn, orkar inte ens se dig över allt på nätet. Du var en person som stod mig så jävla nära, du stöttade mig i ALLT, men jag antar att det bara var ett spel, en liten jävla lek, allt för att såra mig, allt för att komma till min onda punkt. Jag vill bara stänga av min telefon, isolera mig från internets värld, gå ut, inte träffa på en enda människa, o se vart jag hamnar. Har blivit så jävla sviken utav dig, du sabbade ALLT, jag gav dig lillfingret och du tog hela jävla armen. Jag vet inte om jag någonsin kommer kunna lita på någon person som jag litade på dig igen, NÅGONSIN. Du har förstört allt, du har förstört mig, mitt liv, min vardag, mitt humör, allt är förstört, allt pågrund av dig. Hur fan tänkte du egentligen? Jag vill kunna leva, jag vill ut o resa, jag vill flytta, jag vill ta studenten, jag vill få ordning på allt från mitt förflutna, jag vill ta vara på varje dag mer än jag gjort, göra något vettigt, skaffa mig ett jobb, men jag orkar inte det längre, jag orkar inte dom sakerna för att DU har förstört allt. Jag trodde faktiskt du var en bra person, någon som jag kunde ha vid min sida resten av livet, trodde ALDRIG du skulle såra mig, ALDRIG göra mig illa, bara få mig o må bättre o få mig på andra tankar, för så var det, i början iallafall. Såfort jag var ledsen och jag kom till dig vart jag glad, kom på andra tankar för jag visste, att i din närhet var jag trygg, i din närhet skulle inget dåligt hända mig, det var iallafall det du sa åt mig, ingen skulle få göra mig illa. Du kanske menade att ingen utom du skulle göra mig illa? Jag hade drömmar, jag mådde bra, tack för att du förstört allt jag spenderat ÅR på att bygga upp, tack som fan. Hamnar du i helvetet skicka ett vykort för i helvete!